Annica Långvall

Är du sugen på att börja odla dina egna grönsaker? Toppen! Vinsterna är många, men det kan vara svårt att veta var man ska börja – det finns ju så mycket att välja på! Jag har tidigare berättat om ”baklängesmetoden” som hjälper dig med det första steget mot att bestämma dig för vilka grönsaker du ska satsa på. Här kommer nästa del i serien ”Börja odla grönsaker” – Näringstoppen!

Till att börja med ska jag understryka att alla grönsaker är bra. Majoriteten av Sveriges befolkning äter mindre grönsaker än vad som rekommenderas, och alla grönsaker som du tycker om, och faktiskt äter, är bra ur ett helhetsperspektiv. Mat blir näring när det hamnar i magen. Du som vill ta ett steg längre och verkligen få pang för pengarna kan väga in näringsvärdet när du väljer vilka grönsaker du ska odla.

Livsmedelsverket har kollat vilka av de populäraste grönsakerna och rotfrukterna i Sverige är, och rangordnat dem enligt näringsvärde. Goda nyheter – de flesta kan du odla i din trädgård. Det finns också massor av andra grönsaker som är näringsrika, och enkla att odla, som t ex morötter, potatis, grönkål och vitkål. Du som vill odla riktigt näringsrika grönsaker kan med fördel välja någon av dessa som hamnat på livsmedelsverkets absoluta näringstopp!

Gröna blad som spenat, mâchésallat, mangold och nässlor

Nässlor betraktas ofta som ett ogräs men har flera fördelar. Dels är de bra för den biologiska mångfalden i din trädgård – de fungerar nämligen som barnkammare för fjärilar, eftersom fjärilslarverna äter av nässlorna. För dig som vill odla i harmoni med naturen kan nässlor med fördel användas för att tillverka nässelvatten som du sedan späder och använder som gödning för dina grönsaker. Näringsrika som de är kan de också användas i maten på samma sätt som spenat. När du hettar upp dem bränns de inte längre, och du kan använda dem t ex i en nässelsoppa som du kan toppa med kokta ägg eller keso och servera med bröd för en komplett och näringsrik måltid.

Gröna blad är som grupp väldigt näringsrika och du kan välja dina favoriter. Jag gillar att äta spenat istället för salladsblad eftersom de är mer smakrika. Mangold är vackert i landet. Välj dina favoriter! I odlingen kan gröna blad sås emellan andra grönsaker som har längre utvecklingstid – då använder du din jord effektivt. Jord gillar heller inte att vara naken och istället för att låta den klä sig själv med ogräs kan du klä den med gröna blad.

Gröna bönor/haricot verts, gröna ärtor och sockerärtor, vita bönor

Odla gärna olika typer av baljväxter i din trädgård – då odlar du ditt eget vegetabiliska protein! Det finns massor av olika sorters ärter och bönor. Vissa äter man hela, som haricot verts. Andra sorter spritar du – tar ut ärtorna ur baljan. Livsmedelsverket har listat just haricot verts men jag vill också slå ett slag för den proteinrika bondbönan. Sprita bönorna ur baljan, koka dem och ta bort skalen och ät sedan med lite smör och salt så är du i himmelriket.

Sockerärtor är väldigt tacksamma att odla. Lägg märke till att ärtor och bönor inte ska sås förrän jorden blivit tillräckligt varm, annars kan de ruttna i jorden. Sockerärtor skördas efterhand och du kan njuta av denna lättodlade delikatess länge. Populärt bland barn, gott både i sallad och steka – i smör. Det gäller alla grönsaker. Smör och salt, då är du hemma.

Broccoli

Ah, du kära broccoli. Så enkel att ha som tillbehör till vilken mat som helst. En broccoliplanta kan ge upp mot ett kilo broccoli om du har tur. Själv har jag bara odlat broccoli ett par gånger och inte riktigt lyckats få till det, medan bekanta har lyckats jättebra. Varje år odlar jag många olika sorter ur kålsläktet. De kräver tillsyn för att de inte ska bli uppätna av kållarver och sniglar och därför kan själva odlingen skapa ångest och huvudvärk – men jag kan nästa lova att du kommer att tycka att det är värt det när du skördar. Det är SÅ GOTT.

Blomkål

Jag har haft turen att växa upp i ett jordbrukslandskap med grannar som hade både jordbruk och köksträdgårdar. Min närmaste granne och klasskompis var dotter till rutinerade odlade och på somrarna var vi barn ofta med och hjälpte till på olika håll. Jag minns grisarnas inhägnad, att hjälpa till att valla in korna, att få se kalvar födas, de nyfikna kvigorna i hagen – och hönsen som älskade att äta ogräset som vi rensade från blomkålsodlingarna. Som vuxen odlingstok tänker jag ofta på det där landet med rader av perfekta blomkålsodlingar. Liksom broccoli kräver blomkålen sin tillsyn, men ger i gengäld massor av mat.

Purjolök

Jag kan starkt rekommendera dig som nybörjare att odla purjolök. Det är enkelt, blir mycket mat, och om du väljer en sommarsort och en höstsort (läs på beskrivningen) kan du skörda den under väldigt lång period. Purjolök använder jag gärna i vitkålssallad, i soppa tillsammans med potatis, i fiskrätter – de går ofta att använda istället för gul lök. Ett tips är att hacka upp purjolöken och frysa in den i lådor eller påsar. Purjolök är mångsidigt, ger mycket mat och är enligt mig lätt att odla.

Du som ska odla purjolök i sommar ska börja nu! Bredså dem i såjord, de gillar att växa tillsammans eftersom de då hjälper varandra att inte drunkna. Plantorna delas sedan när de planteras ut.