Annica Långvall

Mat har alltid fascinerat mig – därav yrkesvalet – men en fråga som inbringar särskilt stor förundran hos mig är – vad i hela friden det blir till middag? Och jag vet att det är fler som åker och nödlandar klockan 17 när insikten om att frågan måste lösas för miljonte gången. Enligt Folkhälsomyndigheten konsumerar en människa i snitt 70 000 kg mat och dryck under en livstid, medräknat en del matsvinn.

Om jag söker på ”mat” i mitt bildarkiv på telefonen får jag nästan 7000 träffar. Jag har studerat och jobbat med mat i hela mitt yrkesliv, förutom några inhopp med lokalvård och butiksarbete. Jag har jobbat med att planera matsedlar åt både organisationer och privatpersoner. Och lagat mat sedan jag var typ 14. Hur är det möjligt att vardagsmaten ändå är en utmaning?

Jag vet ju egentligen svaret. Att tiden – och orken – ska räcka till för att ta hand om både jobb och hushåll, barn och vänner, fritidsintressen, träning och avslappning. Sedan ska familjens olika behov och önskemål tillgodoses, samtidigt som jag ska ge barnen en bra uppfostran vad gäller mat, vilket för mig bland annat innebär att utmana deras smaksinnen. Jag har en son som äter allt och njuter stort av god mat – med nötchoklad som undantag – och en son som är mer selektiv och inte gillar när allt blandas ihop. Lägg där till att min matlagning verkligen bygger på att just att blanda in och blanda ihop. Grönsaker och proteinkällor i en god gryta, en wok med många färger eller en plåt i ugnen med rotfrukter och grönsaker och gärna lite kryddor. På grund av att jag själv inte längre tål all mat lika bra som jag gjorde förut och dessutom haft problem med järnvärdet har jag fått ännu en faktor att lägga till. Och så var det det där med klimat, miljö, pris, näringsinnehåll, djuretik. Något som jag ofta reflekterar över är: om det är svårt för mig som har så mycket erfarenhet och kunskap att luta mig emot, hur är det då för den som inte är lika insatt?

Men det är väl just där skon klämmer. Ju fler faktorer som medvetandegörs och som ska räknas in, desto mer komplicerad blir ekvationen. Det är allätandets paradox: vi människor är på många sätt fria att välja vad vi äter eftersom vi kan livnära oss på både animaliska och vegetabiliska produkter. Samtidigt har brottas vi parallellt med både önskemål om nya, spännande smaker, och en viss rädsla och oro, till och med aversion, för olika typer av livsmedel.

Att balansera det här är inte helt lätt, och dessutom måste det göras om och om igen. Min yrkeserfarenhet har dock lärt mig att planering visserligen tar tid och energi, men lönar sig både tidsmässig och ekonomiskt. Jag tänkte bjuda på några stolpar om vad som hjälper mig när jag planerar vad vi ska äta.

Planera din matsedel utifrån en grundråvara

En strategi som är enkel att utgå ifrån är att börja med en grundråvara. När du sätter dig ned och ska planera en matsedel för veckans dagar börjar du med en grundråvara för veckans dagar. Lättast kan vara att utgå från en proteinkälla. Exempelvis: måndag ägg, tisdag fisk, onsdag bönor, torsdag kyckling, fredag , lördag kikärtor, söndag sojafärs. Efter det letar du inspiration i kokböcker eller på internet, i dina egna receptsamlingar, tar hjälp av familjens önskemål. Det här ger dig en överblick över vilka proteinkällor du lagar, vilket ger dig möjlighet att få en bra balans om du t ex vill hålla ditt köttintag på en viss nivå.

Varje måltid måste inte vara perfekt

Att få sin vardag att gå ihop med någon form av lugn kvar i kropp och sinne är också hälsa. Kanske har du en ambition att varje måltid ska vara perfekt balanserad, och så blir du stressad av tanken att äta falukorv eller pannkaka, samtidigt som du eller någon i familjen älskar dessa rätter. Då kan det vara klokt att fundera över om det verkligen fungerar för dig och ditt liv, och om det verkligen hjälper din hälsa i stort, att sträva efter att helt utesluta såna rätter. Jag återkommer alltid till 80/20-principen. När vi 2016 började sträva efter att äta så mycket vegetariskt som möjligt i vår familj så var en viktig del av det att också behålla de rätter som någon i familjen inte ville skiljas ifrån. Vi kunde mötas i att äta mestadels vegetariskt, men ändå behålla falukorven eftersom den är en favorit för vissa i familjen. Den här strategin har gjort att vi kunnat äta vegetariskt i stor utsträckning under alla dessa år, utan att känna att vi behövde försaka korven eller de klassiska köttbullarna. I längden är jag säker på att det här har gett bättre resultat än om vi försökt utesluta kött helt och hållet. Det här gällde för vår familj – för dig och din eventuella familj kan det såklart se annorlunda ut men jag hoppas att exemplet kan bidra med inspiration.

Spara dina go-to favoriter

Även om jag ofta lagar nya maträtter och vantrivs med tanken att rulla samma matsedel om och om igen så har jag ett gäng rätter som jag återkommer till, som jag vet att min familj gillar. När jag lagar en ny rätt som verkligen funkar brukar jag bemöda mig om att verkligen anteckna och spara det receptet för att bygga upp en bank av rätter att luta mig mot när inspirationen tryter. Knepet här är att hitta rätter som alla gillar och som också är näringsmässigt bra. En riktig favorit hos oss som jag återkommer till är en chili med grönsaker och baljväxter, som vi äter med lätt crème fraîche eller liknande som topping, och t ex tacochips som tillbehör.

Veckoplaner spar tid och pengar

När jag jobbade som dietist hade jag ett arbete vid sidan om där jag planerade, kostnads-och näringsberäknade, provlagade, fotograferade – och åt upp – veckomenyer för privatpersoner. Om det var något jag verkligen lärde mig av den erfarenheten var det hur otroligt effektivt planering är. Matsvinnet minskar, man får en riktigt god meny för en billig peng, och matlagningen går fort när allt finns hemma och planerat. Nu för tiden finns det många olika tjänster för att få hjälp med menyplanering. Det allra bästa upplägget är när matsedlarna är planerade så att i princip alla livsmedel går åt under veckan. Det kan innebära att samma ingrediens behöver förekomma i flera måltider. Ett tips kan vara att planera matsedlar där veckans måltider bygger på varandra. T ex kan en färsgryta bli grunden till en lasagne, rostade rotfrukter kan mixas till en soppa dagen.

Sist men inte minst; ingen svälter ihjäl av att äta havregrynsgröt eller fil till middag någon gång när orken eller tiden helt har tagit slut. (Gröt kan dessutom göras riktigt matig, vilket jag skrivit om tidigare).

Det var några av de stolpar jag stöttar mig mot när jag planerar matsedlar. Var inlägget till hjälp får du väldigt gärna dela det vidare! Dela gärna med dig i kommentarerna om vad som hjälper dig i planeringen av vardagsmat, så kan vi lära av varandra!